Värmelast - påverkande faktorer och beräkning

Ett värmesystem fungerar optimalt när det är korrekt utformat och dimensionerat. På så sätt uppnås en behaglig värme under uppvärmningssäsongen och samtidigt fungerar det energieffektivt.

Om t.ex. systemets effekt är för låg för byggnaden och rådande förhållanden kommer lokalerna att vara underförsörjda vid topptider. Tänk alltid på att fuktskador och mögeltillväxt kan uppstå vid vissa temperaturer i rum och på väggytor. På samma sätt kan ett värmesystem också vara överdimensionerat, vilket gör att brännaren snurrar på, på grund av obalansen mellan efterfrågan och utbud. Detta ökar slitaget på brännarens komponenter.

För att förhindra detta är det viktigt att fastställa byggnadens värmebelastning. Det finns en standardiserad beräkning för detta. Vi förklarar exakt vad värmelast är, hur den skiljer sig från värmebehovet och vad som ingår i en värmelastberäkning.

Värmelast och dess betydelse

Värmesystemet/källan väljs enligt den beräknade värmelasten. Man måste också ta hänsyn till uppvärmning av tappvarmvatten. Värmelasten anges i kW. Effekten måste vara tillräckligt hög för att kompensera för värmeförluster, bland annat genom byggnadens ytterhölje, och för att hålla byggnaden behagligt varm under uppvärmningssäsongen. Följaktligen är det viktigt att en fördefinierad innetemperatur upprätthålls. Detta kräver en viss effekt från pannan.

Standardvärmelasten kan bestämmas antingen för dimensionering av värmegeneratorn eller utgående från rumsspecifik utformning av enskilda värmeytor. I befintliga byggnader är pannorna och värmeytorna ofta för stora. Dessutom kan små förändringar av byggnadens hölje fortfarande påverka värmelasten. Även byte av fönster kan ha en betydande inverkan. Detta gör det ännu viktigare att få värmelasten bestämd när du överväger att modernisera ditt värmesystem. Värmelasten måste alltid fastställas vid nybyggnation.

Värmelasten är inte värmebehovet

Förutom värmelasten hör du ofta termen värmebehov. Var försiktig så att du inte slår ihop dem, eftersom de inte är samma sak. Medan byggnadens värmelast talar om hur hög effekt pannan behöver ha, anger värmebehovet den energimängd som krävs per kvadratmeter under ett år.

Värmebehovet eller byggnadens energibehov är därför ett kriterium för att beskriva en byggnads energikvalitet. Det beräknas i kilowattimmar per år och jämförs med en kvadratmeter nettogolvyta. Vi kan inte använda värmebehovet för att bestämma pannans effekt.

Beräkning av värmelast - förfarande och påverkande faktorer

När man planerar ett värmesystem för ett nybygge är det viktigt att beräkna värmelasten. Beräkningen bör också göras när man genomför moderniseringsprojekt, annars kommer systemets värmeeffekt inte att stämma överens med byggnadens nuvarande förhållanden. En efterföljande justering eller balansering är nästan omöjlig. Om systemet är över- eller underdimensionerat hjälper inte hydronisk balansering efter en viss punkt heller. Detta gör det ännu viktigare att utföra beräkningen noggrant. Det är inte ett jobb för en amatör. När du genomför moderniseringsprojekt, kontakta en Viessmann-handelspartner som tar hand om beräkningen under planeringsstadiet. Vid ett nybyggnadsprojekt ingår beräkningen i systemplanerarens uppgifter. Det finns vissa online-kalkylatorer som utför värmelastberäkningar, men deras resultat är endast ungefärliga och ger endast en uppfattning om värmelasten i den preliminära planeringsfasen.

Standardiserat förfarande för beräkning av värmelast

Beräkningen av värmelasten baseras på DIN-standarden EN 12831 "Värmesystem i byggnader - Metod för beräkning av värmelasten". Värmelasten består av följande delar:

Transmissionsvärmeförluster: Förluster genom byggnadsskalets komponenter.

Värmeförluster via ventilation: ventilationsflöde, läckage och minimiventilationsflödet som har med hygien att göra.

Extra uppvärmningseffekt: Värmesystemets effekt för att tillhandahålla värme under en kort tid för uppvärmning efter att det har stängts av.

I en beräkning adderas summan av värmeförlusterna från överföring och ventilation till den extra uppvärmningsutgången.

Byggnadsspecifika faktorer

Följande variabler och värden har ett betydande inflytande på värmelasten för ett värmesystem:

Temperatur som fordras: DIN-standarden anger standardtemperaturer för inomhus och utomhus.

U-värden: Detta värde anger hur mycket värme som läcker ut genom en kvadratmeter av byggnadens hölje när det finns en temperaturskillnad på en grad. Detta gäller alla relevanta ytor: ytterväggar, fönster, ytterdörrar, takytor, tak och golv i ouppvärmda rum samt innerdörrar i mindre uppvärmda rum.

Luftväxling: Detta värde visar hur ofta rummets luftvolym byts ut genom naturlig eller mekanisk ventilation.

Lagringsmassa: Byggnadens vikt påverkar bland annat uppvärmningsprestanda hos ett värmesystem efter att det varit avstängt under en längre tid.