Värmelast - påverkande faktorer och beräkning

Ett värmesystem fungerar optimalt när det är korrekt utformat och dimensionerat. På så sätt uppnås en behaglig värme under uppvärmningssäsongen och samtidigt fungerar det energieffektivt.

Om t.ex. systemets effekt är för låg för byggnaden och rådande förhållanden kommer lokalerna att vara underförsörjda vid topptider. Tänk alltid på att fuktskador och mögeltillväxt kan uppstå vid vissa temperaturer i rum och på väggytor. På samma sätt kan ett värmesystem också vara överdimensionerat, vilket gör att brännaren snurrar på, på grund av obalansen mellan efterfrågan och utbud. Detta ökar slitaget på brännarens komponenter.

För att förhindra detta är det viktigt att fastställa byggnadens värmebelastning. Det finns en standardiserad beräkning för detta. Vi förklarar exakt vad värmelast är, hur den skiljer sig från värmebehovet och vad som ingår i en värmelastberäkning.

Effektbehov och dess betydelse

Värmesystemet/källan väljs enligt det beräknade effektbehovet. Man måste också ta hänsyn till uppvärmning av tappvarmvatten. Effektbehovet anges i kW. Effekten måste vara tillräckligt hög för att kompensera för värmeförluster, bland annat genom byggnadens klimatskal, och för att hålla byggnaden behagligt varm under uppvärmningssäsongen. Följaktligen är det viktigt att en fördefinierad innetemperatur upprätthålls. Detta kräver en viss effekt från värmepumpen eller pannan.

Effektbehovet kan bestämmas antingen för att dimensionera av värmegeneratorn eller utgående från rumsspecifik utformning av enskilda värmeytor. I äldre byggnader är pannor och värmeytor ofta för stora. Dessutom kan små förändringar av byggnadens klimatskal fortfarande påverka effektbehovet. Även byte av fönster kan ha en betydande inverkan. Detta gör det ännu viktigare att få effektbehovet bestämd när du överväger att uppgradera ditt värmesystem. Effektbehovet måste alltid fastställas vid nybyggnation.

Effektbehovet är inte energibehovet

Förutom effektbehov hör du ofta termen effektbehov. Var försiktig så att du inte blandar ihop dem, eftersom de inte är samma sak. Medan byggnadens effektbehov talar om hur hög effekt pannan behöver ha, anger effektbehovet den energimängd som krävs under ett år.

Byggnadens energibehov är därför ett kriterium för att beskriva en byggnads energikvalitet. Det beräknas i kilowattimmar per år och jämförs oftamed en kvadratmeter nettogolvyta. Vi kan inte utan ytterligare kalkyler använda energibehovet för att bestämma en pannas effekt.

Beräkning av effektbehov - förfarande och påverkande faktorer

När man planerar ett värmesystem för ett nybygge är det viktigt att beräkna effektbehovet. Beräkningen bör också göras när man genomför en större renovering, annars kommer systemets värmeeffekt inte att stämma överens med byggnadens nuvarande behov. En efterföljande justering eller balansering är nästan omöjlig. Om systemet är över- eller underdimensionerat hjälper inte hydronisk balansering efter en viss punkt heller. Detta gör det ännu viktigare att utföra beräkningen noggrant. Det är inte ett jobb för en amatör. När du genomför renoveringsproject, kontakta en Viessmann-partner som kan hjälpa till med en beräkning under planeringsstadiet. Vid ett nybyggnadsprojekt ingår beräkningen i energiingenjörens uppgifter. Det finns vissa online-kalkylatorer som utför effektkalkyler, men deras resultat är endast ungefärliga och ger endast en uppfattning om effekten i den preliminära planeringsfasen.

Standardiserat förfarande för beräkning av effektbehov

Beräkningen av effektbehovet baseras på DIN-standarden EN 12831. "Byggnaders energiprestanda - Metod för beräkning av dimensionerande värmebehov" Effektbehovet består av följande delar:

Transmissionsförluster: Förluster genom byggnadsskalets komponenter.

Ventilationsförluster: ventilationsflöde, läckage och minimiventilationsflödet som har med hygien att göra.

Extra uppvärmningseffekt: Värmesystemets effekt för att tillhandahålla värme under en kort tid för uppvärmning efter att det har stängts av.

I en beräkning adderas summan av värmeförlusterna från transmission och ventilation till den extra effekten.

Byggnadsspecifika faktorer

Följande variabler och värden har ett betydande inflytande på effektbehovet i för ett värmesystem:

Temperatur som fordras: DIN-standarden anger standardtemperaturer för inomhus och utomhus.

U-värden: Detta värde anger hur mycket värme som läcker ut genom en kvadratmeter av byggnadens klimatskal när det finns en temperaturskillnad på en grad. Detta gäller alla relevanta ytor: ytterväggar, fönster, ytterdörrar, takytor, tak och golv i ouppvärmda rum samt innerdörrar i mindre uppvärmda rum.

Luftväxling: Detta värde visar hur ofta rummets luftvolym byts ut genom naturlig eller mekanisk ventilation.

Lagrad massa / tröghet: Byggnadens vikt påverkar bland annat uppvärmningsprestanda hos ett värmesystem efter att det varit avstängt under en längre tid.