Solvärmesystem: storlek och utformning

I princip är alla tak lämpliga för ett solvärmesystem. Takets lutning och orientering måste dock vara rätt. En sydvänd takyta utgör en bra grund och bör vara oskuggad. Mindre förluster på morgonen eller kvällen på grund av solens låga läge kan tolereras. I övrigt är installation möjlig på både platta och lutande tak. Ett solvärmesystem från Viessmann kan dock också monteras direkt på en byggnads fasad.

Dessa system kräver i regel inga särskilda tillstånd. De enda undantagen är byggnader som är skyddade och byggnader i områden med miljöskyddsbestämmelser. Om du är osäker bör du kontakta den ansvariga myndigheten innan du gör något.

Solfångarna samlar in energin när solens strålar träffar deras yta. På vintern är det enda man måste tänka på att solen står lägre vid horisonten. Dessutom är antalet soltimmar vanligtvis också lägre. Detta bör alltid beaktas innan man installerar ett solvärmesystem. Viessmanns solfångare erbjuder flera installationsalternativ. Om takläget är ogynnsamt kan fasadmontering vara en lösning. I detta fall bör dock den del av fasaden som utsätts för mest sol under dagen väljas som installationsplats. I princip kan solfångarnas lutning samt storleken på solfångarytorna anpassas så att man även på vintern har en jämförelsevis hög avkastning. Solvärme som enda uppvärmningssystem på vintern är dock inte riktigt möjligt. Ett kompletterande system, t.ex. en värmepump eller kondenserande panna, bör också användas.

Underhållet av ett solvärmesystem är lågt jämfört med andra uppvärmningssystem. Det är dock lämpligt att låta utföra en årlig inspektion. Vid en inspektion kontrolleras bland annat systemtrycket och pumparna. Dessutom bör en visuell inspektion av huvudkomponenterna utföras vart tredje till femte år. Vid denna inspektion tittar entreprenören inte bara på kollektorerna utan även på alla andra rörledningar, kopplingar och komponenter.

Varje gång ett värmesystem fylls på förs luft in i kollektorkretsen. Denna luft förflyttas till stor del av värmeöverföringsmediet. En liten del stannar kvar och finns också i själva flytande mediet, men frigörs först vid högre temperaturer. Luft i kollektorkretsen orsakar ljud och kan avsevärt påverka det korrekta flödet genom solfångarna. Till skillnad från andra värmesystem är det inte möjligt att lufta systemet vid dess högsta punkt (dvs. vid solfångaren) medan det är i drift. För att lufta systemet används ventiler som öppnas och stängs antingen manuellt eller automatiskt. Dessa bör helst placeras i flödet och uppströms från cylinderintaget.

Under de soligare månaderna på året kan ackumulatortanken i solvärmesystemet bli mättad så att den inte längre kan absorbera värme från solfångarna. Utbudet är större än efterfrågan. Om styrenheten märker detta kommer den dock att avbryta solkretsen i tid. Termisk stagnation är en normal driftsprocess i ett solvärmesystem - solvätska börjar avdunsta vid en temperatur på cirka 140-150 grader Celsius. Trycket i systemet fortsätter att stiga på grund av den ökande volymen och solfångarvätskan tvingas in i ett membranexpansionskärl (DEV). Det finns lite eller ingen vätska kvar i kollektorerna. Dessa fylls på igen först när temperaturen sjunker. På grund av kondensering av solvätska sjunker trycket i systemet igen och den vätska som tillfälligt lagras i DEV flödar tillbaka. Om värme behövs startar solvärmesystemet om. Det är viktigt att solvärmesystemet är konstruerat för stagnation och att det underhålls regelbundet. Detta gör det möjligt att kontrollera konditionen hos kollektorfluiden, eftersom den kan påverkas av processen.

När det gäller solenergi är den intressanta frågan hur stor andel av solstrålningen som faktiskt kan utnyttjas. Av den absoluta strålningsnivån på 1367 W/m² (solkonstanten) når högst cirka 1000 W/m² marken på grund av jordens atmosfär. Den del av strålningen som når marken när himlen är klar kallas direktstrålning. Om solljuset passerar genom moln sprids det och kallas diffusstrålning. Summan av diffus- och direktstrålning kallas globalstrålning.

Soltäckning beskriver förhållandet mellan den energi som krävs för värmeproduktion och den användbara solvärmen. Ju högre solvärmetäckningen är, desto mindre energi måste det konventionella systemet tillföra. Beräkningsgrunden för soltäckningsgraden är alltid den mängd värme som respektive värmeproducent tillhandahåller per år (och inte deras produktion).

Effektiviteten beskriver förhållandet mellan instrålad energi och användbar solvärme. Höga temperaturer och långa stilleståndsperioder minskar effektiviteten. Verkningsgraden har ett direkt inflytande på solfångarsystemets specifika avkastning. Den anger hur mycket användbar värme som kan produceras av solvärmesystemet per år för varje kvadratmeter solfångaryta. I regel gäller att ju större den specifika avkastningen är, desto högre är systemets effektivitet.

Det finns ungefär fyra steg som installatör utför:

1. Installation av kollektorn: På lutande tak görs detta genom montering på taket med hjälp av takhakar. Platta tak och andra ytor kräver en särskild underkonstruktion på vilken solfångarna kan monteras.
2. Installation av lagringsenheten: Vid placering av lagringsenheten måste man ta hänsyn till utrymmesbehovet (golvyta och höjd vid lutning), vikten och kortast möjliga anslutningsvägar för att hålla värmeförlusterna så låga som möjligt.
3. Anslutning av solkretsen: Solkretsens till- och returledningar monteras och alla anslutningar upprättas. Solkretsen spolas och läckagetestet utförs innan kretsen fylls.
4. Driftsättning: I detta steg ingår att ansluta styrsystemet, regulatorn och temperaturgivare. Dessutom installeras alla kopplingar samt anslutningen till varmvattenberedningen och/eller centralvärmens reservsystem.

Innan godkännandecertifikatet överlämnas förklarar din solcellstekniker hur systemet fungerar.

Ja, i det här fallet använder teknikern höjdjusterbara takhakar för att kompensera för eventuella ojämnheter i taket. Andra förberedande arbeten kan också vara nödvändiga. Installatören kommer att diskutera detta med dig i förväg.

Vi rekommenderar det inte. Som framgår ovan är installationen komplicerad och anslutningarna till varmvattenberedningen och till värmekretsen kräver en installatörs expertis. Du kan dock i förväg diskutera med din värmeleverantör om det finns något förberedande arbete som du kan göra på ditt tak. Värmeentreprenören ger gärna råd om vad du kan göra om du har rätt hantverksskicklighet. Du bör dock inte ansluta eller installera solvärmesystemet själv.