Inloggning för Viessmann-partners

Fråga om rådgivning nu
Privat Branschproffs

Solvärmesystem: storlek och utformning

Fråga en expert om råd

God planering är en förutsättning, och det gäller särskilt när man planerar ett solvärmesystem. Ett antal aspekter måste klargöras i förväg. Det lönar sig att reda ut några grundläggande punkter så att du kan beräkna storleken och utformningen av solvärmesystemet som passar dina egna behov.

Beräkning av storlek och utformning

Du kan installera ett solvärmesystem med platta eller rörformade solfångare. Vakuumrörskollektorer brukar användas när det finns mindre takutrymme. De är effektivare än platta solfångare och har en särskilt god värmeisolering på grund av vakuumet.

Det finns ytterligare en aspekt som du måste ta hänsyn till - vill du bara värma upp ditt tappvarmvatten eller även avlasta värmesystemet? Oavsett vad du bestämmer dig för måste resten av systemet anpassas därefter. Om systemet endast kommer att användas för uppvärmning av tappvarmvatten måste du överväga en varmvattenberedare. Detta påverkar i sin tur kollektorernas area samt frågan om hur stor beredaren ska vara, vilket i slutändan beror på hur många personer som bor i hushållet. I vilket fall som helst måste de individuella förutsättningarna diskuteras med en Viessmann-partner och tas med i beräkningen. Viktiga punkter är bl.a. följande:

  • Antal personer i hushållet.
  • Storleken på bostadsutrymmet.
  • Typ av solfångare.
  • Villkor för subventioner.
  • Krävd täckning.
  • Reserv för tappvarmvatten eller centralvärme (fristående hus)?
  • I ett fristående hus = byggnadens energiläge + värmebehov.
  • Isolering.

Storlek och utformning för uppvärmning av varmvatten

Följande översikt över dimensionering kan användas som en vägledning för varmvattenberedning:

Personer Behov av varmvatten per dag (60 °C) i l Cylindervolym i l Kollektor, antal Vitosol-FM/-F Samlare, Vitosol-TM-yta
2 60 250/300 2 x SV / 2 x SH 1 x 3 m²
3 90 250/300 2 x SV / 2 x SH 1 x 3 m²
4 120 250/300 2 x SV / 2 x SH 1 x 3 m²
5 150 300/400 2 x SV / 2 x SH 1 x 3 m², 1 x 1,5 m²
6 180 400 3 x SV / 3 x SH 1 x 3 m², 1 x 1,5 m²
8 240 500 4 x SV / 4 x SH 2 x 3 m²
10 300 500 4 x SV / 4 x SH 2 x 3 m²
12 360 500 5 x SV / 5 x SH 2 x 3 m², 1 x 1,5 m²
15 450 500 6 x SV / 6 x SH 3 x 3 m²

Antaganden för utformningen:
Förbrukning 30 liter per person vid 60 °C. Om förbrukningen per person är betydligt högre bör valet ske enligt liter per dag.

Standardvärde

En familj på fyra personer behöver en kollektoryta på cirka fem kvadratmeter (m²) och en varmvattenberedare med en kapacitet på cirka 300 liter för uppvärmning av tappvarmvatten.

Storlek och utformning för centraluppvärmning

Följande översikt över dimensionering kan användas som en vägledning för centralvärme backup:

Personer Behov av varmvatten per dag (60 °C) i l Kapacitet för buffertflaska i l Uppsamlare, antal Vitosol-FM/-F Samlare, Vitosol-TM-område
2 60 750 4 x SV / 4 x SH 2 x 3 m²
3 90 750 4 x SV / 4 x SH
2 x 3 m²
4 120 750/900 4 x SV / 4 x SH
2 x 3 m²
5 150 750/900
4 x SV / 4 x SH
2 x 3 m², 1 x 1,5 m²
6 180 750/900
4 x SV / 4 x SH
2 x 3 m², 1 x 1,5 m²
7 210 950 6 x SV / 6 x SH 3 x 3 m²
8 240 950 6 x SV / 6 x SH 3 x 3 m²

Standardvärde

En fyra personers familj behöver vanligtvis en kollektoryta på 10-12 kvadratmeter (m²) och en cylinder med en volym på 60-80 liter per m² för centralvärme.

FAQ - vanliga frågor om beräkning av solvärmesystem

Är ett solvärmesystem lämpligt för alla? Vilka krav måste uppfyllas? Och kräver ett solvärmesystem ett årligt underhåll? I det här avsnittet svarar vi på de viktigaste frågorna om solvärmesystem. Dessutom förtydligar vi vissa tekniska termer som rör solvärmesystem och som man måste ta hänsyn till i förväg när man beräknar ett system.

I princip är alla tak lämpliga för ett solvärmesystem. Takets lutning och orientering måste dock vara rätt. En sydvänd takyta utgör en bra grund och bör vara oskuggad. Mindre förluster på morgonen eller kvällen på grund av solens låga läge kan tolereras. I övrigt är installation möjlig på både platta och lutande tak. Ett solvärmesystem från Viessmann kan dock också monteras direkt på en byggnads fasad.

Dessa system kräver i regel inga särskilda tillstånd. De enda undantagen är byggnader som är skyddade och byggnader i områden med miljöskyddsbestämmelser. Om du är osäker bör du kontakta den ansvariga myndigheten innan du gör något.

 

Solfångarna samlar in energin när solens strålar träffar deras yta. På vintern är det enda man måste tänka på att solen står lägre vid horisonten. Dessutom är antalet soltimmar vanligtvis också lägre. Detta bör alltid beaktas innan man installerar ett solvärmesystem. Viessmanns solfångare erbjuder flera installationsalternativ. Om takläget är ogynnsamt kan fasadmontering vara en lösning. I detta fall bör dock den del av fasaden som utsätts för mest sol under dagen väljas som installationsplats. I princip kan solfångarnas lutning samt storleken på solfångarytorna anpassas så att man även på vintern har en jämförelsevis hög avkastning. Solvärme som enda uppvärmningssystem på vintern är dock inte riktigt möjligt. Ett kompletterande system, t.ex. en värmepump eller kondenserande panna, bör också användas.

Underhållet av ett solvärmesystem är lågt jämfört med andra uppvärmningssystem. Det är dock lämpligt att låta utföra en årlig inspektion. Vid en inspektion kontrolleras bland annat systemtrycket och pumparna. Dessutom bör en visuell inspektion av huvudkomponenterna utföras vart tredje till femte år. Vid denna inspektion tittar entreprenören inte bara på kollektorerna utan även på alla andra rörledningar, kopplingar och komponenter.

Varje gång ett värmesystem fylls på förs luft in i kollektorkretsen. Denna luft förflyttas till stor del av värmeöverföringsmediet. En liten del stannar kvar och finns också i själva flytande mediet, men frigörs först vid högre temperaturer. Luft i kollektorkretsen orsakar ljud och kan avsevärt påverka det korrekta flödet genom solfångarna. Till skillnad från andra värmesystem är det inte möjligt att lufta systemet vid dess högsta punkt (dvs. vid solfångaren) medan det är i drift. För att lufta systemet används ventiler som öppnas och stängs antingen manuellt eller automatiskt. Dessa bör helst placeras i flödet och uppströms från cylinderintaget.

Under de soligare månaderna på året kan ackumulatortanken i solvärmesystemet bli mättad så att den inte längre kan absorbera värme från solfångarna. Utbudet är större än efterfrågan. Om styrenheten märker detta kommer den dock att avbryta solkretsen i tid. Termisk stagnation är en normal driftsprocess i ett solvärmesystem - solvätska börjar avdunsta vid en temperatur på cirka 140-150 grader Celsius. Trycket i systemet fortsätter att stiga på grund av den ökande volymen och solfångarvätskan tvingas in i ett membranexpansionskärl (DEV). Det finns lite eller ingen vätska kvar i kollektorerna. Dessa fylls på igen först när temperaturen sjunker. På grund av kondensering av solvätska sjunker trycket i systemet igen och den vätska som tillfälligt lagras i DEV flödar tillbaka. Om värme behövs startar solvärmesystemet om. Det är viktigt att solvärmesystemet är konstruerat för stagnation och att det underhålls regelbundet. Detta gör det möjligt att kontrollera konditionen hos kollektorfluiden, eftersom den kan påverkas av processen.

När det gäller solenergi är den intressanta frågan hur stor andel av solstrålningen som faktiskt kan utnyttjas. Av den absoluta strålningsnivån på 1367 W/m² (solkonstanten) når högst cirka 1000 W/m² marken på grund av jordens atmosfär. Den del av strålningen som når marken när himlen är klar kallas direktstrålning. Om solljuset passerar genom moln sprids det och kallas diffusstrålning. Summan av diffus- och direktstrålning kallas globalstrålning.

Soltäckning beskriver förhållandet mellan den energi som krävs för värmeproduktion och den användbara solvärmen. Ju högre solvärmetäckningen är, desto mindre energi måste det konventionella systemet tillföra. Beräkningsgrunden för soltäckningsgraden är alltid den mängd värme som respektive värmeproducent tillhandahåller per år (och inte deras produktion).

Effektiviteten beskriver förhållandet mellan instrålad energi och användbar solvärme. Höga temperaturer och långa stilleståndsperioder minskar effektiviteten. Verkningsgraden har ett direkt inflytande på solfångarsystemets specifika avkastning. Den anger hur mycket användbar värme som kan produceras av solvärmesystemet per år för varje kvadratmeter solfångaryta. I regel gäller att ju större den specifika avkastningen är, desto högre är systemets effektivitet.

Frågor om installation av solvärme

Installationen av ett solvärmesystem är komplicerad och bör alltid utföras av en installatör. I vilket fall som helst kan det vara bra att veta mer om de olika installationsfaserna, vilka komponenter som spelar en roll och vad du som systemägare bör vara uppmärksam på under installationen. Det är en bra idé att diskutera eventuella obesvarade frågor med installatören.

Det finns ungefär fyra steg som installatör utför:

  1. Installation av kollektorn: På lutande tak görs detta genom montering på taket med hjälp av takhakar. Platta tak och andra ytor kräver en särskild underkonstruktion på vilken solfångarna kan monteras.
  2. Installation av lagringsenheten: Vid placering av lagringsenheten måste man ta hänsyn till utrymmesbehovet (golvyta och höjd vid lutning), vikten och kortast möjliga anslutningsvägar för att hålla värmeförlusterna så låga som möjligt.
  3. Anslutning av solkretsen: Solkretsens till- och returledningar monteras och alla anslutningar upprättas. Solkretsen spolas och läckagetestet utförs innan kretsen fylls.
  4. Driftsättning: I detta steg ingår att ansluta styrsystemet, regulatorn och temperaturgivare. Dessutom installeras alla kopplingar samt anslutningen till varmvattenberedningen och/eller centralvärmens reservsystem.

Innan godkännandecertifikatet överlämnas förklarar din solcellstekniker hur systemet fungerar.

Ja, i det här fallet använder teknikern höjdjusterbara takhakar för att kompensera för eventuella ojämnheter i taket. Andra förberedande arbeten kan också vara nödvändiga. Installatören kommer att diskutera detta med dig i förväg.

Vi rekommenderar det inte. Som framgår ovan är installationen komplicerad och anslutningarna till varmvattenberedningen och till värmekretsen kräver en installatörs expertis. Du kan dock i förväg diskutera med din värmeleverantör om det finns något förberedande arbete som du kan göra på ditt tak. Värmeentreprenören ger gärna råd om vad du kan göra om du har rätt hantverksskicklighet. Du bör dock inte ansluta eller installera solvärmesystemet själv.